lauantai 17. syyskuuta 2016

En riktigt rolig teater, dockteater

Hej på er mina små teatervänner!

När jag förra gången skrev om arkitektur berättade jag att jag var på väg för att köpa en teaterbiljett.
I kväll var jag på teater. Och det var inte vilken teater som helst utan en dockteater. Och det var en av de roligaste pjäser jag någonsin har sett.
Det var ingen berättelse utan ett slags konsert. Alla som var med var dockor och under scenen fanns det människor som styrde dem.
Jag fattar inte hur de gör men de är otroligt skickliga. Dockornas armar och ben rörde sig, men också deras munnar och ögon. Det var så jag ibland glömde att de inte var levande.
En flicka som satt framför mig hjälpte ekorren och katten att se bättre.
En så här fin klocka finns det på teaterns vägg ute.
Och bredvid teatern finns en skulptur av den man som en gång grundade den. Han hette Sergej Obraztsov.
Att grunda en teater betyder att man börjar visa föreställningar någonstans.
Det är nu 85 år sedan teatern öppnades och vet ni vad - de har visat samma pjäs i 70 år och den har visats över niotusen gånger!
En pjäs kan också kallas ett teaterstycke eller ett skådespel, alltså något som spelas inför sådana som skådar. Att skåda betyder att titta.
Det är just den pjäs jag såg som har visats i 70 år. Det här är en kör av dockor. De såg alla olika ut och deras munnar öppnades som om de hade sjungit. Jag vet inte om det var riktiga männsikor som var gömda och sjöng eller om ljudet var inbandat.
Teatern har också ett museum, där finns hundratals olika dockor. En del är stora, andra är små. En del är söta och andra är skrämmande. Här får ni se en del av dem.













Det var mycket intressant att se hur de olika dockorna är gjorda.
Jag önskar att ni någon gång också får gå på dockteater.

Tusen kramar av Famo!