Kan det vara sant - har Famo varit på museum igen?

Hej på er mina små snöbollar!

Har någon av er räknat hur många museer jag har berättat om? Jag vet inte, men i dag var jag åter på museum.

Nära den  plats där jag bor finns ett järnvägsmuseum och dit åkte vi i dag.

Vi for dit med metro och där såg jag den här skylten.


Kan ni gissa vad det betyder?

Jo, om det händer något oväntat ska man trycka på knappen för att få prata med konduktören.

En konduktör är den som sköter om att allt fungerar som det ska på ett tåg.

Museet ligger nära en stor järnvägsstation som heter Paveletskij. Utanför stationen fanns en utställning med foton av tåg.

I museet fanns det en modelljärnväg.











Där fanns också en modell av en järnvägsstation som heter Kazanstationen.

Man kunde se hur det såg ut på tåg för länge sedan och hurudana uniformer de som jobbade på järnvägen hade.

Ett gammalt lok stod mitt i museet. Det har stora hjul och många maskindelar.

Kari kanske tänker att han vill ha en röd uniformsmössa.

Sådana hade stationsinspektörerna förr i världen.

Det var de som bestämde på järnvägsstationerna och visade när tågen fick köra iväg.

Man brukade förkorta deras titel och kalla dem för stins.

En gång i tiden fanns det till och med en tågvagn som var en kyrka. Då kunde man till exempel ordna bröllop medan man åkte tåg.

Man fick också se hur det gick till då järnvägarna byggdes.









På  museet finns en modell av ett modernt snabbtåg. I ett sådant åkte jag i torsdags.

Nu ska ni vara snälla med varandra och med era mammor och pappor!

Tusen kramar av Famo!

Jag fotade förstås också platsen där en av museets vakter satt. I dag satt där också en kvinna som städar i museet. Hon micklade med sin telefon.

Bland björnar och snö

Hej på er mina små nallebjörnar!

I går kväll lyssnade Kari och jag på en man som berättade om sina äventyr bland björnar på en halvö långt från  Moskva. Mannen heter Igor Sjpilenok.

Halvön heter Kamtjatka och där finns det vulkaner och massor av olika djur. Rävar, älgar, mårdar, järvar, harar och så björnar. Jag har en bekat som kommer från Kamtjatka, hon är så rädd för björnar att hon åker hem och hälsa på bara på vintern då björnarna sover vintersömn.

Innan vi gick och lyssna på björnmannen gick vi en park där en man satt på en bänk och löste korsord mitt i vinterkylan.

Det så ganska trevligt ut. 

Vi drack kaffe på ett kafé där det fanns en träfigur som föreställde en läsande man. Och vi dett bord i närheten satt en man och läste medan han åt soppa.

 Det såg också trevligt ut.

Men allra roligast var björnarna.

Vi fick se foton av en björnmamma med fyra små ungar och en med två. De såg ut att vara snälla mammor.

Björnarna sover i sina iden hela vintern och ungarna föds där. Ungarna bor ytterligare två vintrar med sina mammor i idet innan de måste klara sig på egen hand. Så här ser det ut inifrån ett björnide när snön har smält.

 Björnarna fångar fisk i vattnet.

 
Igor berättade att det ibland fanns så mycket fisk att han inte kunde ta vatten till sitt kaffe ur älven.

Så här nära björnarna kunde fotograferna vara.

För att kunna leva i ödemarken hade Igor byggt ett litet hus och en utetupp. Först gjorde han ingen dörr till vessan, han ville titta på den fina utsikten då han satt där.

Men en morgon hade det snöat så mycket att hela utetuppen var full med snö. Efter det byggde han en dörr. En gång stod en björn och skrapade sin rygg mot tuppväggen. På bilden kan man se hur stor björnen är i jämförelse med en människa.

Jag köpte också en bok med bilder som Igor har tagit på Kamtjatka, den kan jag visa er när vi ses.

Tusen stora björnkramar av Famo!

Snöig söndagspromenad

Hej på er mina små vintertroll!

När jag vaknade i morse snöade det riktigt mycket här i Moskva. Jag bestämde mig för att gå ut och gå lite senare. Då snöade det inte längre.

Ekorren och katten ville ha en selfie med Kreml i bakgrunden. Kreml heter ett område som ligger precis mitt i Moskva. Det går en mur runt det. I Kreml jobbar Ryssland president. Där finns också många kyrkor och museer.

Så här ser ett av Kremls torn ut.

Vi tittade också på en stor kyrka som heter Kristus Frälsarens kyrka.

Vi såg många som skottade snö.



De hade spadar med långa skaft. Jag tycker att de såg opraktiska ut.






På ett bygge hade det samlats snö i skyddsnäten.

På Moskvafloden körde en isbrytare och öppnade en farled för båtar.

På en av broarna över floden står det konstgjora träd som använnds för kärlekslås.


Låsen hänger brudpar upp och så kastar de nyckeln i floden.

De tror att deras kärlek ska hållla bättre då.

Det är så många som har hängt upp lås att man många gånger har ställt dit nya träd av metall. De gamla som är fulla av lås står i rad vid floden.

Det var inte allls meningen att jag skulle gå på något museum i dag.

Men så såg jag en skylt: Pepparkaksmuseum.
Då kunde jag inte låta bli att gå in.


Ryska pepparkakor är tjockare än de som vi brukar baka.

På museet fanns det olika figurer av pepparkaka.











Där stod också två slott.

 Det här är pepparkaksformer.

I museet fick man också själv lära sig attt dekorera pepparkakor med glasyr. Det såg roligt ut.

Nu ska ni leka i snön, åka kälke och kanske skida!

Tusen kramar av Famo!

Vinter i Moskva

Hej på er mina små snöflingor!

Nu har det gått en lång tid utan att jag har skrivit. Vi har firat jul och det har blivit ett nytt år, 2016.

Den här gången vill jag visa några bilder från Moskva. Jag har åter varit på en del museer.
Jag har också tittat på några barn som lärde sig att åka skridsko. Då tänkte jag på hur fint ni skrann i Borgå.

Det här är en plats där barn får pröva på olika yrken på lek.

Här åker en tutande brandbil fram och barnen får släcka ett brinnande hus.



Huset brann inte på riktigt, det var bara något slags lampor som såg ut som eld. Men vattnet som barnen sprutade var riktigt.

Där kunde de också leka tandläkare och vara på lekutfärd i skogen.










Här sår de blomfrön och leker trädgårdsmästare.

Ett annat museum hade en utställning av fantasi-julgranar.

Där fanns mycket att titta på. Där såg jag också en bild av en gammal träbro.

Man kan se hur den är byggd.

Den ser stark ut.







I det museet fotade jag också en plats där vakten sitter.

I ett annat museum hade vakten en stol som ser ut så här.

En kväll var jag på balett och där var också många barn som tyckte att det var roligt att titta på orkestern innan baletten började.

Teatern där jag såg baletten är jättestor och den heter också den stora teatern på ryska: Bolsjoj teatr.

Tusen kramar av Famo!